Snabba cash

Msizi tittar dystert upp och berättar att hans syster precis har gått bort. Han vill besöka sin systers familj och bussen från Pietermaritzburg till Durban kostar 60 rand (ca 40) men det är pengar han inte har för tillfället. Så jag frågar Msizi hur han ska göra. Om han planerar att tigga, eller sälja något på stan. Underförstått är att jag menar jazztobak då det är det som Msizi livnär sig på att dela.

Flashback: På African Youth Day, den första November, hade YMCA Pietermaritzburg ett läger för dom ungdomarna som är med i ett program kallat Y-justice. Dessa ungdomar lever på gatan och YMCA försöker att få dom att förändra den livstil de har, med allt som det innebär att leva på gatan. Kriminalitet, droger etc, etc. Under detta läger fick ungdomarna testa massa nya aktiviteter och delta i diskussionsövningar. Msizi ska för första gången paddla kanot och då han riskerar att trilla i säger han “Isak please hold on to this. I don’t want to risk losing it in the water” och sträcker mig en påse marijuana.

Tillbaka i nuet. Msizi svarar att han inte kommer att tjäna tillräckligt på att sälja marijuana då han vill åka redan dagen därpå och förklarar att han måste råna någon… I natt. Tankarna snurrar i mig. Vad svarar man på något sånt? Hans syster har precis gått bort så det känns helt fel att ta någon moraliskt ställning. Liksom “nej det kan du ju inte göra, det är ju… fel” kändes inte passande. Samtidigt är det inget jag kan uppmuntra det. “Ja, gör det, kör på! Lite rån har ingen dött av.”

Innan mina tankar blir lite mer rationella så kommer jag på mig själv att fråga “Would you mug me if I didn’t know you?” Msizi vrider sig obekvämt utan att ge något svar, men det är ändå tydligt vad han känner. Självklart hade han gjort det. Jag har en Iphone 6 och fina sneakers. Jag hade varit superrånad, stenrånad, no doubt.  Men vilken dum fråga så här i efterhand. Vad ville jag uppnå med den? Det snurrar också i mitt huvud vem han borde råna. Vem blir minst traumatiserad av att bli bestulen. Jag tänker att jag kan ge Msizi något råd kring vem han ska råna på någon vänster. Innan jag hinner säga något annat ogenomtänkt så rationaliseras mina tankar och jag inser att detta är pengar som YMCA kan vaska fram. Jag menar detta är så pass konkret att det är värt det. 60 rand till Msizi och någon slipper bli överfallen. Simple.

Msizi berättade inte detta för att han ville ha pengarna av mig. Han berättade det inte för att slippa, utan han berättade det för att han ville att någon skulle förstå varför. Visst finns det säkert brottslingar som de i Oceans 11 som blir upphetsade av spänningen att man kan åka fast. Men jag tror att i de allra flesta fall beror det på att brottslingarna är i verkligt behov av pengarna. Sydafrika är ett av världens mest kriminella länder. Jag kan inte vara ute efter att solen går ner och jag kan inte ta upp min mobil på stan. Det är verklighet här. Tar jag tagit upp min mobil på stan riskerar jag att bli rånad av någon som inte heter Msizi, någon jag inte känner. Utanförskap och fattigdom skapar kriminalitet, inte individerna. Jag vet att det är enkelt att döma dom som brottslingar, för de är de ju. Msizi säljer knark och hade inte tvekat en sek på att råna dig om behovet av pengar blev stort nog. Men försök att förstå hans situation. Han gör det inte för att han vill, han gör det för att han hellre vill åka till sin systers begravning, eller äta sig mätt än att någon inte ska bli rånad.

(Msizi heter egentligen något annat, och ville att jag skulle skriva om hans historia)

Until next post,

PEACE

Taggar:

Kommentarer (1)

  • Niclas

    Niclas

    |

    Just landat och nås av ditt tänkvärda inlägg. Var otroligt spännande att få hälsa på dig i PMB.

    Keep it up!

Kommentarer avstängda




KFUM Sverige
Rosengatan 1, 111 40 Stockholm
info@kfum.se, 08-677 30 00
Swish: 123-9018557
Plusgiro: 90 1855-7