“Har vi el idag?”

I Zambia har regeringen tagit ett beslut att stänga av elen några timmar varje dag. Detta görs för att reglera elen och göra den till en exportvara. Energi är en av landets viktigaste exportvaror och ger därför landet (efter kopparn) den största inkomsten. Det är också ett sätt att fördela elen jämt mellan folket; i städerna används mycket el. Människor har tillgång till el i hemmen i större utsträckning än de som bor på landsbygden. På landsbygden använder man alternativa energikällor, framförallt kol som man ser folk överlasta sina cyklar med varje dag.

Load shedding (vilket jag trodde hette low shade tills Elin och jag diskuterade detta inlägg) innebär alltså att elen försvinner för ett litet tag. Varje stad har ett schema för vilken dag och tid det är load shed; olika beroende på vilket område man bor i.

Jag och Elin har bott i Livingstone i snart en månad och vi har insett att load sheds inte är något som går att schemalägga. Området vi bor i (Highlands) ska (enligt schemat) vara under load shed på måndagar klockan 17-21, torsdagar 12-18, fredagar 06-10 och söndagar klockan 18-22. Hittills har load shed inträffat en eller två gånger på utsatt tid. För det mesta så händer inte på utsatt tid. Så, att förlita sig på eltillgång och elektriska apparater är därför något vi lärt oss att aldrig ta för givet eller underskatta.

Våra grannar är vana och vet exakt vad de ska göra om en low shade infaller (oavsett om den är planerad eller oplanerad) under middagstid: de tänder en eld och lagar sin mat utomhus. De gillar läget. De vet att den kommer tillbaka inom sin tid.

Jag och Elin däremot, har börjat inse att vi ALLTID måste ha någon typ av mat hemma som går att äta/tillaga utan någon form av elektriska tillbehör (i vårat fall en spis eftersom det är det enda vi har till matlagning). Eller så har vi också lärt oss att vänta, för efter tre timmar så ska man kunna räkna med att elen ska vara tillbaka….. typ.

Men… vi har också insett att det inte alltid går att skylla på load shedding när elen helt plötsligt försvinner. Våran första kväll i det nya huset så försvann våran el, men det lyste fortfarande hos alla våra grannar. Vi fattade ingenting. Load shed skulle det ju vara först imorgon. Detta var även precis när vi skulle laga middag. Vi var trötta och hungriga efter en lång dag av väntan (då området vi bodde i tidigare hade haft sin load shed tidigare samma dag) och flyttandet av alla väskor och saker till det nya huset. Denna kväll var vår första nödraketskväll, dvs. en middag bestående av bananer, bröd och jordnötssmör i skenet av våra pannlampor. Det var den första, men absolut inte den sista gången vi gjorde så.

Load shed och power cut rubbar inte bara vardagslivet och matrutiner, det rubbar också arbetslivet. YWCA kontor ligger, tillsammans med en massa andra NGO´s och företag, i en stor byggnad mitt i stan. Plötsligt kan man höra en klocka ringa, ganska likt ett brandalarm – men det är bara ett sätt att förmedla till alla att byggnaden för tillfället inte har någon el – men den ska vara tillbaka snart. Under den tiden står allt arbete still. Under den tiden väntar man.

Likadant kan det bli på Shoprite (mataffär). En dag efter jobbet skulle jag snabbt kila in på Shoprite för att köpa hem vatten och grönsaker till kvällens middag. Jag smsade till Elin “Jag är på Shoprite nu, borde vara hemma inom 30 minuter”. Men precis när jag skulle börja plocka bland tomaterna så blev det helt kolsvart i affären. Jag tittade mig omkring för att se hur andra personer reagerade och hanterade situationen. Hemma hade jag nog suckat och blivit lite småirriterad. Tänkt “jag har verkligen inte tid med det här just nu? Kan någon som jobbar här fixa proppen som gått? Det här tar alldeles för lång tid, nu kommer jag inte hinna det här och det här och det här….” Jag såg hur alla runt omkring mig tog fram sina mobiltelefoner och försökte lysa och fortsätta sitt handlande trots mörkret. Många skrattade och hjälpte varandra. När man fick ögonkontakt så skrattade man för att man såg rolig ut i ficklampsljus. Så, jag gjorde detsamma och VIPS så var elen helt plötsligt tillbaka och livet fortsatte som vanligt igen.

Men hörrni!! Tänk på att i Zambia lever människor på de mått som anses vara de bästa för miljön och de ekologiska fotavtrycken. Load shed är därför inte heller någonting negativt. I Sverige brukar man ha Earth Hour vid den här tiden på året för att “väga upp” vår elkonsumtion. Tänk om vi hade schemalagd load shedding. Hur skulle människor hantera det? Skulle människor i Sverige bete sig annorlunda? Det är en liten tankeställare som jag tycker om, för jag vet redan nu hur många av mina vänner som skulle få panik om elen gick och de är hungriga/måste platta håret/inte har batteri på sin mobiltelefon.

SÅ, om du någon gång planerar att åka till Zambia, var förberedd på power cuts och load sheds. Jag har insett värdet i att alltid ha:

– en fulladdad mobiltelefon (mest för att den har ficklampa och förhoppningsvis något kul tidsfördriv)
– mat som kan ätas utan elektriska tillbehör (obs tänk på att detta är in princip allt som äts måste tillagas med hjälp av någon form utav elektriskt hjälpmedel)
– en ficklampa (som förhoppningsvis har fungerade batterier)

och sist men inte minst: tålamod (har du inte det och/eller är hungrig, då kommer detta att bli en utmaning för dig).

Tills vidare: kärlek!

Taggar:, , ,

Emma

Emma

Hej! Mitt namn är Emma och jag är en 20 år ung tjej från Uppsala, Sverige. Under 6 månader ska jag göra praktik på YWCA i Livingstone i Zambia. Här kommer jag att blogga om olika saker som jag stöter på under min praktiktid; vad jag gör på YWCA, människor jag möter och hur jag hanterar en tråkig måndag kväll när det är regnperiod. Kul att ni vill följa mig!!

Kommentarer (2)

  • Profilbild

    Sofia Wik

    |

    Så himla kul att läsa det du skriver! Hoppas du har det bra, massa kramar <3

  • Profilbild

    Caroline Daly

    |

    så informativt! jag måste nog också sälla mig till skaran som tar elen för givet, bra att du påminner oss om det!

Kommentarer avstängda




KFUM Sverige
Rosengatan 1, 111 40 Stockholm
info@kfum.se, 08-677 30 00
Swish: 123-9018557
Plusgiro: 90 1855-7